PRINSESSA
nu har det varit tre veterinärer, en hovslagare och en fysioterapeut som har granskat henne och ingen hittar något konkret fel. lite öm i någon muskel, lite stelare i något ben - men ingenting som hon har ont utav. nu har hon vilat i två veckor och hon får en vecka till på sig innan jag kör ett sista race med henne. jag antar att hon bara är den typ av ponny som är fin i kanten och säger ifrån när det inte passar henne. om hon är igång till globenkvalen, det vet jag inte än.. om det är meningen att vi skall delta, då kommer hon att vara på topp. jag lämnar det lite åt ödet ..
MIN ÄLSKADE VÄN
imorgon är det två veckor sedan den dagen vi släckte det sista ljuset av hopp. den långa väg vi gått tillsammans formar en slutstation och här är det dags att ta farväl. jag frågar mig själv vad vi är för människor att avgöra om någon skall få leva eller dö.
jag antar att det är nu man skall strypa allt vad som kallas känslor för att orka med ännu en dag och jag frågar mig samma saker om och om igen. hur kommer det bli när han är borta? när det är tomt där han en gång brukade stå och vem som skall kalla på mig när jag kommer till stallet varje dag efter skolan? den tomhet som han kommer att lämna efter sig, det utrymmet kommer ingen individ på denna jord att kunna fylla ut.
det är ett faktum, att världens vackraste varelse inte har mer än en dag kvar att leva. den fantastiska varelse som jag fått spendera två år och tio dagar tillsammans med vilket har varit en ära. han har gjort mig så lycklig och gett mig allt han har förmått men nu skall alla band plötsligt kapas.
jag tror på en morgondag, det gör jag verkligen.
men jag önskar att den hade sett annorlunda ut.
